Ängen

Många försöker anlägga blomsterängar som de slår efter midsommar för att gynna blomsterfloran. Det här är ingen sådan. Ängen i tomtens södra ände är helt enkelt ett mestadels orört stycke mark, där högt gräs dominerar fullständigt. Sedan en tid tillbaka har vi dock börjat klippa gångar i gräset och plantera ut låga lignoser. Först ut var en slånbärsbuske, som tyvärr inte visat några tecken på att trivas. Gissningsvis har åkersorken gått lika hårt åt rötterna som rådjuren brandskattade grenverket, tills vi började näta in busken vintertid.


Ena ingången till Ängen och vy söderut

Nära gränsen mellan Ängen och vår klippta gräsmatta har även ett antal större träd planterats, ännu ett försök att skydda oss från den envisa vinden. På denna plats är det främst fråga om acer-representanter – tysklönnar, naverlönnar och amerikanska diton i olika färgställningar. Förhoppningsvis kan även monsterträdet Picea pungens ’Glauca’ – en snabbväxande blågran – bli oss behjälpliga i vår strävan efter lä.


Blågransmonster