Lunden

Vad gör man med 400 kvm ovårdade plommonsnår? Tja, vi röjde bort all sly, gallrade bort hälften av träden och skapade en plommonlund i stället. Ris och grenar malde vi i kompostkvarnen och lade fliset som täckning på gångar inne i skugglandskapet. Från början fanns det bara en enda rundbana runt ett torg inne i lunden. Nu finns det fler rundningsmärken, hela fyra ingångar och alla gångar har dessutom kantats med knytnävsstora stenar.


Funkior, japanska sockblommor och krolliljor

Vi har inte försökt skapa något tematiskt woodland utan har i stället blandad friskt av alla typer av skuggväxter som vi lyckats fröså eller kommit över billigt på plantbytardagar. För att snabbt få karaktär på landskapet har det blivit ganska mycket marktäckare, klängväxter och stora ormbunkar. Funkior har också kommit väl till pass eftersom de växer snabbt och ofta finns till bra priser. Skogsbingel, ramslök, myskmadra, ormöga och liljekonvaljer tycks också trivas bra och har spritt sig. Detsamma gäller myskmalvor, krolliljor och jätterams. Med tiden har lunden likväl fått olika avdelningar. Bland annat har två torg med surjordsväxter påbörjats, liksom en avdelning med idegranar – det så kallade Taxustorget. Även Pinetet och Minipinetet var ursprungligen delar av Lunden, men har med tiden fått sina alldeles egna karaktärer.

På våren doftar lunden av alla lökväxter och på hösten är luften mättad av mogna plommon. Märkligt nog tycks nästan all fallfrukt försvinna spårlöst tämligen snabbt. Vi misstänker starkt att vår granne, grävlingen Rolf, har en ram med i spelet. Det gör inget, själva äter vi inte frukt (annat än i form av choklad och vin) och det är skönt att slippa alla kärnor som annars skulle självså sig.


I förgrunden skogsbingel - en fantastiskt trevlig lundväxt